sacrifice för vikten

Vägde mig i morse.

75,8kg
- 0,4 kg sen i måndags.
Det är skönt att se att vågen äntligen går åt rätt håll!!! :D


Jag känner fortfarande ingen direkt motivation för att gå ner i vikt. Jag är ändå glad att det har fastnat i huvudet att godis, bröd mm är dåligt. Jag skulle aldrig äta något sånt nu.
Igår var jag i affären och kom på mig själv med att kolla kalorier och kolhydrater i allt jag köpte ,eller inte köpte. Jag fick en lite ledsen känsla av det ,för det är verkligen inte jag! Jag vill inte heller vara sån. Jag vill kunna köpa något utan att tänka på vilken mängd kalorier/kolhydrater det är i!
Det var så mycket jag ställde tillbaks för att jag ansåg att det var för mycket i. Vilket det säkert inte var. Tex så tittade jag på en burk tomat soppa från Viktväktarna. Nä jag ansåg att det var för mycket kalorier och kolhydrater så den åkte tillbaks på hyllan. Den var från Viktväktarna! Den kan inte ha varit dålig! Tomatsoppa dessutom, tomater är ju inget dåligt. Men så här är det med mycket av maten jag kikar på. Mycket åker tillbaka på hyllan pga fel mängd kalorier/kolhydrater. Ibland känns det som att man håller på att få någon sjukdom, typ anorexia fast inte så extrem såklart.... Bara det att jag blir så kinkig med maten ju...

Igår tog jag ett bad med min lilla son, som snart är 2 år. Jag tror jag har tagit ett  eller två bad med honom innan och det var nog närmare sommaren. Men igår kände jag verkligen skillnaden på min kropp när jag satt där i badkaret. Jag kände mig så smidig och inte alls att jag tog upp hela badkaret! Det var en sån skön känsla! Försöker tänka på det nu när motivationen inte är på topp...